Vila i frid

Sov så gott min ängel, på din 8års dag (30/6-17) fick du somna, nu slipper du ha ont nå mer.
Jag kommer aldrig att glömma dej min älskade Twiggy 💚

Ojoj jag lever

Tjenare de var inte igår, jag har väl knappt kvar någon läsare men ja skriver endå :p
 
Det JAG aldrig trodde skulle hända har blivit verklighet, i februari blir vi 3 💚 (alltså människor, 5 med hundarna) hihi var tvungen.
Det är visst så att då man träffa sin Groda förändras ens tankar och man vill skapa ett mirakel tillsammans. 
Den 20e september, är de även 2 år sedan jag träffade Mannen i mitt liv, i år är det dagen vi kommer att få se vårat mirakel växa i min mage 💚 
 
Nu till något helt annat...
Ni som känner mej vet att jag gillar gå emot strömmen, denna gång lärde jag en "kamphund" (Tila) att apportera dummies, kan säga som så att min gamla chef som har avel på apporterande golden blev lite ställd att jag lyckas men med rätt inställning, rätt tränings metod så kan man lära en hund det man vill, de gäller bara att få hunden att förstå de man vill den ska göra. Kan inte påstå Tila är någon stjärna och hon har lång väg kvar, ex att inte någon behöver stå och hjälpa henne ta upp dummiesen, men att lära en hund som inte på något sätt har gener till att på skott sticka in i skogen, plocka en dummies och komma tillbaka med den och lämna den till mej, det tycker ja fan är bra gjort, eller vad säger ni?! :) 
Jag är både stolt över mej själv och Tila som har lyckats med detta! 

mardrömmen blev verklighet

Det ja länge nu fasat har hänt, tila har tagit en katt å tyvärr överlevde den inte. Jag har gjort allt jag kan å tyvärr kan inte ägarna få tillbaka katten. Allt känns så hemskt, det ja länge fasat hat blivit verklighet å de var av ren olycka, katten låg under en bil å kopplet gled ur handen. Kände ja var tvungen skriva av mej lite. Tänk att ett jaktbeteende fort kan slå över då de gäller djur, jakten leder lätt till döden. Usch mår inge vidare av detta :(

Kort uppdatering

Ojoj de var länge sen jag skrev nu, jag jobbar på solsäter, (äldreboendet jag var på för två sommar sen.
Vi har haft riktigt varmt och massa sol senaste dagarna och jag har hunnit njuta av de :)
Sommaren består av mesta dels jobb för mej, de blir gött då lönen kommer :D
Kan inte fatta att juni månad redan ha passerat, jag förstår inte vars detta år tagit vägen!?
Flickorna mår bra, Tila blev 3år i april och Twiggy fyllde 6år i juni, gud vad tiden går fort!

Idag är en bra dag

Efter att ha varit nere en längre period, dvs i december börja jag känna att jag inte mådde nå vidare men jag höll hoppet uppe, energin och motivationen fanns där, i februari börja det gå mera nerför och i mars var orken och motivationen borta , jag har inte riktigt känt mej glad eller haft ork till att göra nåt, jag har bara gjort saker för jag måste men idag, idag är en bra dag.
Idag mår jag bra för första gången på länge, ett riktigt leende på läpparna och allt känns bra.
Jag hoppas verkligen den här dagen blir kanon, jag hoppas att efter den här dagen att jag kan börja må lite bättre igen, hitta tillbaka till motivationen att göra saker, orken att vilja och njuta av det jag brukar.
Men jag får ta en dag i taget, jag vet att vägen upp igen inte är rak och jag kommer att gå vilse emellanåt och just därför är det så viktigt med såna här dagar, att jag får minnas dom, jag får tänka tillbaka på känslan jag har såna här dagar.
Idag är en bra dag :D
Sol, värme, trevliga samtal, sommarjobb där jag vet jag trivs, idag är en dag att minnas :D

Gammal bild men den beskriver bra om hur jag känner idag :D

Katastrof...

Känner att jag måste skriva av mej, kvällens promenad med flickorna var en katastrof, som dom flesta vet gör ju Twiggy utfall mot andra hundar, grad på utfallen varierar från dag till dag och i bland så kan hon sitta tyst och titta på mej men nu senaste tiden har hon varit extrem, förut har jag kunnat sitta på en bänk och hon har inte sagt något om en hund gått förbi men inte dom senaste dagarna, och tillråga på allt så har Tila blivit knäpp hon har börjar "glädjerusa" i kopplet och börjar leka.
Jag känner mej bara så less, jag vet inte vad jag ska göra, vad gör jag för fel med Twiggy?
Jag vet det kan vara mkt som spelar in, mitt mående, stress, löp m.m
Men jag vet inte vad jag ska göra längre, orken finns inte, det är inte kul alls att gå ut längre pga utfallen....
Tila har nog bara vårkänslor men tänka då allt detta händer samtidigt, Tila blir störd och Twiggy vill äta upp hunden vi möter.
Jag orkar inte...
Alternativet är att gå var sin promenad med dom men de känns väldigt tråkigt men har nog bar snart det att välja på, åtminstone en period så jag får återhämta mej och tycka det är kul igen..
Gaaaaaah vet inte vad jag ska göra, vad gör jag för fel?!!!
Skönt att skriva av sej lite...


På tiden

De är på tiden jag uppdaterar lite,
jag är nu mera sambo, Markus flyttade in efter nyår hos mej och flickorna.
Vi var upp till norrland och firade nyår där, jag förstår nu varför jag flyttade där ifrån, efter 5 dagar ville jag hem till åmål där jag trivs.
Jag jobbar nu halvtid på kennel men slutar där 31/3 och har då sökt timvik inom hemtjänsten och ska på intervju den 23/2 så jag har någon sysselsättning och inkomst innan vi drar i gång vårat hunddagis som är tänkt att starta under våran/sommaren :)
De var lite kort vad som händer just nu :p

I väntans tider

Ojoj nu har jag glömt att uppdatera er igen, men en snabbis då, jag får min lägenhet 1/11, mitt egna place, min lya, mitt liv :)
Jag mår rätt bra nu, jag har tagit tag i några saker jag borde tagit tag i för länge sen men bättre sent än aldrig!
Så de var en snabb uppdatering :)


Styrka

Jag har egentligen hur mycket som helst som jag skulle vilja skriva men jag har inte orken att skriva ner det plus att jag vet inte riktigt hur jag ska skriva det.
 
Styrkan börjar komma tillbaka, jag börjar få kraften igen att klara dagar och kvällar, sömnlösheten minskar.
Det går sakt men säkert åt det håll jag vill, jag kommer kunna bli den jag vill vara, den jag är!
 
 

Musiken......

Den svenska björnstammen - Detta har hänt.

"När du sträcker dig efter mer
vad är det du känner vad är det du ser
vi faller på måfå tills vi faller isär
men de ser vi igenom och kan va det vi är
Men det finns dagar då jag kryper in i kroppen och gömmer mig
Du har orden som tömmer mig du har makten att bränna mig
Tills det enda jag har kvar är modet att ge mig av

Det finns tankar som går å aldrig kommer tillbaks
Det finns tankar som ställer mina känslor till svars
Vill va precis som du tror, som du tror att jag är
Men jag tror som jag vill å om du tror på det här
Vi ville båda dra men åt olika håll
Vi ville båda gå men ej på samma gång
Och skulden är vår med betoning på mig
Borde fatta mig kort, men fatta tycker för dig."
 
 

Dikter...

Allt var bara en lögn!
Varför sårade du mej så djup?
Jag vet jag har sårat dej men jag trodde vi var vänner!
Alla såren du rev upp inom mej då du sa att du älskade mej,
men allt vara bara en lögn.

Du fick mej att ligga sömnlös på nätterna,
du fick mej att sluta äta.
Men ändå så var allt bara en lögn!

I flera nätter jag låg och grubblade om vad jag kände
för dej för att du skulle få ett svar om du så du kunde
gå vidare eller om vi skulle bygga på nåt nytt.
Men allt var bara en lögn!

Jag plågades så många nätter så ny ärr kommer småningom att
visas på min arm.
Ångesten jag fick för att inte själv veta vad jag kände,
trycket över bröst för att jag knappt kunde andas.
Allt i onödan, för allt vara bara en lögn!




Alltid händer det
När någonting dör inom dej så växer något annat för att göra dej stark igen.
När någon dör i din närhet födes en ny människa för att göra någon annan lycklig.
När du vänder dej om för att gå ett annat håll för att fly, så tar det stopp.
När du ser dej omkring ser du en värld,
en värld så stor som du aldrig kommer att få uppeleva.




Ang mitt förra inlägg

Som ni förstord i mitt förra inlägg mår jag ganska så åt helvete just nu, de känns precis som smärtan äter mej inifrån. Ångesten hinner ikapp mej så fort jag inte gör något, smärtan bara växer...
Tankarna bara snurrar, tårarna bara rinner, kan tårar ta slut?
Jag ska klara detta, men hur länge ska jag behöva "plågas"? När ska jag få bli stark igen?
 
 

Livets hårda väg...

Livet blir inte alltid som man tänkt sej...
Tankarna kommer med kvällen, ångesten väcker och jag gråter mej till sömns...
Jag kan inte ens beskriva hur jag känner just nu, jag får inte fram det i ord och det är nog de värsta jag vill kunna skriva det jag känner för det är så jag uttrycker mej bäst men jag får inte ner ett ord, smärtan är för stor.
 
"Jag tittar mej i spegeln och ser hur jag håller på dra ner mej själv, jag ser hur jag faller, mörkret närmar sej, kommer jag klara av att resa mej om jag faller?! Kommer jag att bli den jag var?! Kommer jag att kunn bygga upp den styrka som jag förlorat?!"
 
 
 

...

Jag har egentligen hur mycket som helst att berätta och skriva om men jag orkar rent utav inte, jag mår långt i från bra idag kan jag säga, tankarna snurrar och jag mår skit. Vi ställs inför olika val varje dag och jag måste välja nu jag kan inte vänta längre....

Vår

Våren är här, äntligen som jag längtat!
Värmen, sola på balkongen med Caro och Ika (ni är saknade)
äta massa glass och bara njuta av livet. Sommaren brukar vara min del av året då jag mår bra jag hoppas att även denna sommar bjuder på massa skratt och nya minnen <3

ingen bra dag

Jag bröt ihop igår. Tårarna slutade aldrig rinna och jag låg vaken större delen av natten och tänkte.
Jag håller på förlora mej själv, jag förlorar den jag vill vara. För bara något år sen var jag en dominat person som visste vad jag ville och vad jag var kapabel till. Jag hade dock dålig självkänsla men de var på väg uppåt. I dags läge har jag börjat flyta med strömmen, jag orkar inte vara mej själv, de är oftast lättare att bara ryka på axlarna och säga "jag vet inte" än att stå för sin egen åsikt. Min självkänsla sjunker och jag tror inte jag kan något, jag tror att ingen vill ha mej, ingen tycker om mej. Jag är inte värd något. Jag vet inte varför jag blivit sån här. Men jag måste hitta en lösning trots jag inte vet problemet. Jag vill inte förlora mej själv och jag måste få din hjälp att hitta tillbaka.

meningslöst inlägg

Världens meningslösta inlägg men tänkte bara meddela att jag lever. Mycket i skallen just nu och mår inte riktigt hundra. Har börjat jobba på kenneln nu annars är de som vanligt.

Att ständigt bli dömd...

Att ständigt bli dömd för sin hund. Jag har valt att leva med en amstaffkosrning, en underbar hund men ack så missförstånd, alla blickar, alla fördomar och inte minst alla gånger man fått försvara denna underbara ras.
Amstaffen är känd som en livsfarlig kamphund, dom anfaller människor och hundar, dödar allt som kommer i dens väg.
Detta är långt i från sanningen, amstaffen är en perfekt familjehund som är trogen sin ägare men älskar alla den möter och är en riktigt knähund. 

Amstaffen vill vara alla till lags, givetsvis kan en amstaff bita någon men det kan ALLA hundar, för att få en hund att bita en människa så krävs det väldigt mycket, en frisk hund skulle aldrig använda sej av den kraft den har i sitt bett för skojs skull. Blir hunden utsatt för ett hot eller kanske blir trängd så varnar oftast alltid hunden före den biter om den inte har någon flykt väg, en hund flyr i stället för slåss det hör till dens gener hos vargen.
Jag blir så grymt ledsen och besviken på människor som inte har den kundskapen att förstå hundar, speciellt dom som är hundägare som har sina försomar mot andra hundar.
Jag anser att säger man att man älskar hundar, då älskar man ALLA hundar, renras som blandras!
Och kom ihåg alla hundar behöver regler, motion och kärlek!

Tilas pappa
Tila
Tila
Tila
Tila
Tilas mamma med valparna
Tila
Tila och Twiggy i bakrunden
Tila och Twiggy
Tila
Twiggy, jag och Tila
Tila, jag och Twiggy
Twiggy och Tila LEKER :)
Tila
Tila och Twiggy
 
Och kom ihåg livet är som en dans på rosor då man lever med en eller flera hundar, i bland är de underbart men ibland är det taggigt och jävligt ;)
 
 

på tiden igen...

Att skriva lite,
Vad ska jag berätta då, hm har egentligen massa att skriva men sitter genom telefon och då är de inte så lätt :-P
Jag har lyckats blivit förkyld, legat i feber och skit. Är mina sista dagar på praktiken nu, jag väntar på att af ska höra av sej till praktiken så kanske jag ska börja jobba där efter nyår men af kan ta sej någonstans. Jag tror ärligt att af vill ha så många arbetslösa som de bara går för då man väl fixat något så kan dom inte ta tid att prata med arbetsgivaren som har lite frågor angående bidrag! Åå vilka stolpskott!!!
De händer en hel del nu och snart är de jul, de blir först fira jul med frugan och hennes familj sen styr bilen mot Vargön till Micke för att avsluta dagen där :-)
Mina planer på Skellefte resa gick långt i från planerat men ajja bara gilla läget, inte allt för ledsen över det, saknar väl mest all snö ;-)
De får duga så länge, nu ska jag ta mina tankar och försöka sova.
Ps Tila och Twiggy mår bra och de är full rulle som vanligt ;-)

sorry

Sorry för dålig uppdatering men ni vet hur jag är :-P haha
Har varit mycket senaste tiden, psyket är inte på topp och de har resultera i att jag stressat mycket så magen är inte bra, humöret är sämre än vanligt och allt blir bara fel. Ikväll har jag åter igen massa ångest, mest över pengar, jag hatar hur pengar styr ens liv! Jag blir galen, de är alltid mera utgifter än inkomst, jag är tillbaka till helvetet. Jävla skit jag orkar inte med sånt har, har nog problem ändå, jag behöver inte mera!
Nu till lite roligare, börjar praktik på en kennel på måndag och har jag riktigt tur så kan jag bli anställd :-)

Tidigare inlägg
RSS 2.0