Livets hårda väg...
Livet blir inte alltid som man tänkt sej...
Tankarna kommer med kvällen, ångesten väcker och jag gråter mej till sömns...
Jag kan inte ens beskriva hur jag känner just nu, jag får inte fram det i ord och det är nog de värsta jag vill kunna skriva det jag känner för det är så jag uttrycker mej bäst men jag får inte ner ett ord, smärtan är för stor.
"Jag tittar mej i spegeln och ser hur jag håller på dra ner mej själv, jag ser hur jag faller, mörkret närmar sej, kommer jag klara av att resa mej om jag faller?! Kommer jag att bli den jag var?! Kommer jag att kunn bygga upp den styrka som jag förlorat?!"
Kommentarer
Trackback
