en evig kamp

Att alltid oroa sej för att bli sårad, jag står på bena men de är en kamp jag alltid kommer leva med. Oron finns hela tiden, jag vill inte bli sårad de gör för ont. Jag vågar inte släppa in nya människor för nära mitt hjärta pga smärtan som kan uppstå. Jag lever mitt liv och tar kampen i små steg så jag ska orka klara den, bättre ett litet steg framåt än ett bakåt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0