Mardrömmarna blir verklighet...
Mörkret är på väg, smärtan tar över och mardrömmarna blir till verklighet....
De är inte bra i hjärnkontoret nu, har tänkt på en speciellt person väldigt mycket som betyder massor för mej, eller har gjort fast som fortfarande gör, vet inte hur jag ska beskriva de...
Du fanns alltid där för mej med en varmt famn och en axel jag kunde vila mej mot då jag inte mådde bra, jag kunde prata med dej om allt, du ställde alltid upp och var glad för alla val jag gjorde i livet trots du inte gillade dom men nu, nu är du inte den personen längre, jag vet de inte är mitt fel men jag saknar den du var.
De är nästan så du inte finns med oss längre, jag saknar dej så grymt mycket, jag vill bara de ska bli som de en gång var...
Tårarna rinner nu, jag vill bara vara hos dej, sitta i din famn och höra dina lugna ord men jag vet att de kommer aldrig hända igen för du är inte den personen längre...
Jag saknar dej min älskade ........... <3
Kommentarer
Postat av: Annonym
Dags att släppa Kenny kanske?
Svar:
Matilda
Trackback
