Hade lite tråkigt så skrev om vänskap...
Vänskap
Vänskap kräver tvåvägskommunikation, liksom ett förhållande. Ett ömsesidigt givande och tagande. Man måste våga vara vän, även i svåra stunder.
Att våga ringa och fråga hur det är när ens vän mår dåligt men vännen måste givetvis ta kontakt med dej först och berätta att den behöver dej som vän annars stannar kommunikationen.
Att ha en envägskommunikation slutar med att man går skilda vägar genom att man upplever sin vän som tjatig och jobbig.
Man måste även dela med sej av dom goda stunderna i livet för en riktigt vän gläds alltid med dej, en riktigt vän känner ingen avundsjuka.
Man kan aldrig få en vän om man inte bryr sej, man behöver inte prata om något speciellt bara för att vara vänner man kan höra av sej bara för att man ville och prata bort en stund.
Att vara ens vän är som att gifta sej, man vill dela glädje och sorg, vänskap behöver näring och skötsel för att kunna växa precis som en blomma. Ta hand om din vän, ge en blomma, en present bara för att visa att h*n uppskattas och att du finns där.
Ta aldrig en vän för givet man måste jobba för det!
En riktig vän finns där i vårt och torrt!
